Marknadskommentar: Växande oro för bakslag i konjunkturen

I USA inleddes rapportperioden i förra veckan med bra siffror från aluminiumjätten Alcoa och halvledarföretaget Intel. Här i Sverige bidrog SKF med ett starkt resultat. Även SEB överraskade positivt, främst tack vare kreditförluster som blev betydligt lägre än befarat.

Rapporterna räcker dock inte till när makrosignalerna samtidigt är negativa. Aktiemarknaden har dessutom sedan en tid varit helt säker på att kvartalsresultaten kommer att bli bra, vilket är en av huvudförklaringarna till att börsen under juni och juli återhämtade hela fallet från maj.

Exempel på makrostatistik från förra veckan:
• Detaljhandeln i USA bromsade in under juni.
• Enkäter som speglar stämningen i industrin och bland amerikanska konsumenter kom också in lägre än förväntat.
• I Kina redovisades bland annat BNP-siffror som visar att tillväxten är lägre jämfört med tidigare.

Starka delårsrapporter borde vara ett stöd för börsen, men när innehållet väl är känt uppstår i stället ett tvivel inför framtiden. Exempel på osäkerhet: Är den starka vinstutvecklingen uthållig och kommer verkligen försäljningen att stiga framöver eller kommer sviktande efterfrågan från till exempel bilköpare att leda till att tiderna åter blir tuffare för verkstadsföretagen?

En slutsats av den senaste tidens makrostatistik, vetskapen om att skuldkrisen i Europa fortfarande är långt ifrån en lösning, fortsatt låga obligationsräntor, lägre råvarupriser och i någon mån signaler från börsföretagen pekar mot att risken för ett bakslag i den globala konjunkturuppgången har ökat. Att USA-dollarn har tappat mot euron under de senaste veckorna kan också vara en signal om att marknaden ser med ökad oro på uthålligheten i återhämtningen i den amerikanska ekonomin.

Mycket talar för att stora delar av Europa kommer att lida av låg tillväxt framöver. Om bruttonationalprodukten, BNP, utvecklas svagt även i USA kommer inte tillväxten på övriga håll i världen att räcka till för att hålla uppe siffrorna för den globala ekonomin.

Att världsekonomin skulle vara på väg mot en så kallad double-dip, det vill säga att tillväxten på nytt skulle upphöra, är samtidigt förmodligen en alltför pessimistisk slutsats. Men att tillväxten på många håll i världen kommer att bromsa in och att BNP-talen kommer att bli låga under de kommande 12–18 månaderna är ett fullt rimligt scenario.

OMXS PI- och 30-index (juli 2007–juni 2010)
Klicka på diagrammet för att förstora det.

De svängningar som vi ser på börsen just nu är en reaktion på osäkerheten. Aktiemarknaden väntar inte in tydliga bevis i form av statistik som visar att konjunkturuppgången är bruten. I stället reagerar marknaden på små och ofta vaga signaler. Vi får alltså räkna med att den anpassning av kurserna som bör ske, som en följd av en sämre konjunktur om kanske ett år, sker redan nu. En befarat långsammare ekonomisk återhämtning leder till ökad osäkerhet och därmed också stora kast och risk för nya kraftiga kursfall på börsen under en tid framöver.

Efterhand som bilden klarnar och det står klart att det trots allt finns hopp om den globala konjunkturen kommer vi att få se en rejäl uppgång på börsen. Exakt när en sådan inleds går inte att säga, men en god gissning är någon gång under senare delen hösten.

Om det är något som är särskilt tydligt i företagens rapporter så är det förmågan att tjäna pengar även i ganska tuffa tider. Företagens organisationer är mycket vältrimmade efter lågkonjunkturen, och i de allra flesta fall är balansräkningarna i bra skick. Inte minst svenska börsföretag har en låg skuldsättning, som bland annat gör det möjligt att fortsätta ge aktieägarna god utdelning. Kortsiktigt hjälper det inte när rädslan tar överhanden, men på längre sikt är hög och uthållig direktavkastning ett bra skydd mot kursfall.

Anders Haskel
Börsanalytiker, kapitalförvaltare hos Case Asset Management